Yamadori (In Swedish)

Yamadori

*For non-Swedish readers: You can probably translate this with computer magic - but there is a lot of other resources for yamadori written in English. I higly reccomend the articles by Harry Harrington and Walter Pall, all available on Harry's site: http://bonsai4me.com/Articles.html

Det besvärligaste men också det potentiellt mest fruktsamma sättet att utöka sin bonsaisamling är genom att ta träd från vildmarken (eller gamla trädgårdar eller liknande). Detta brukar vi kalla yamadori och betyder något på japanska. Att ta träd ingår inte i allemansrätten och yamadoriaktivisten behöver därför be om tillstånd för detta av markägaren. Lättast väg är att ta reda på fastighetsbeteckning och få ägaruppgift via Lantmäteriet. De har en digital sökfunktion som låter dig fråga på 5 fastigheter/dag (2020). Kontakta ägaren och ge dem ett bra förslag. När tillståndet är säkrat är det en hel del ytterligare att tänka på för att det skall bli en lyckad yamadorijakt.

Var ska du leta?

Det finns stympade och tilltufsade träd på många olika platser. Djupt inne i en myr eller på hällmark långt inne i skogen och uppe vid trädgränsen i fjällen finns det uråldriga och fantastiska små träd, perfekta för bonsai, men det finns också många andra platser närmare än en kan tro som har rätt förutsättningar.

I hagmark där djur betat kan det växa små vältuggade träd som djuren hållit tillbaka genom att gnaga på dess grenar och trampat på dess stam under många år. I din grannes trädgård kanske det står en buske som trimmats våldsamt i årtionden och som de nu tröttnat på och gärna låter dig gräva upp. På en industritomt kan det krypa små överkörda och oönskade trädstammar längs staketet och i kommunens häckplanteringar som ska bli ny pendelparkering finns det säkert massor med knotiga guldkorn. Dessa områden passar allihop utmärkt som potentiella yamadorijaktmarker.

På hällmark växer ofta små lättupptagna tallar.

Vad ska du leta efter?

Det är viktigt att förstå att du i skogen inte kommer stöta på en färdig bonsai. Tror du det kommer du sannolikt komma hem tomhänt. Det träd du ska leta efter är en spännande, vildformad grund att bygga din framtida bonsai från. Bestäm dig inte i förväg efter en speciell art, storlek eller utseende utan ge dig ut med öppna ögon, alla sorter och storlekar kan vara av intresse. Dock, de riktigt stora gamla bjässarna är inget för nybörjare, markera dem i stället på din karta eller GPS, ta några bilder och kom tillbaka med mer erfarenhet och bärhjälp några år senare.

Ta inte heller hem första trädet du får syn på. Det är lätt att bli ivrig och krångla upp och hem en planta som till art eller utseende inte är alls lämplig som bonsai. Det är ett långsiktigt projekt att träna en yamadoriväxt till bonsai så börja med ett exemplar som du vet kommer att uppskatta under formningen och även när den är färdig.

Den behöver ha några, helst många, år på nacken. Den behöver också vara tjock nog att inte misstas för ett ogräs och den bör ha de kvaliteter vi uppskattar hos en bonsai. Ett ålderdomligt utseende kommuniceras oftast med t.ex. en skrovlig bark och om möjligt, välutvecklade ytrötter. Dödvedspartier eller en krokig stam kan vara andra karaktärsdrag att hålla utkik efter. Den bör även vara av någorlunda rätt längd. 2 meter i skogen är 2 meter hemma och även om det kanske går att korta ner trädet vid insamlandet eller senare är det viktigt att det som gjorde yamadoriträdet intressant nog att gräva upp finns kvar på trädet även efter denna stympning.

En (Juniperus communis) har tyvärr dåligt rykte som bonsai men rätt exemplar kan ändå vara värt ett försök.

Tänk också lite på artens karaktär. En svensk lönn har ett mycket grovt växtsätt och lämpar sig bäst som en stor bonsai. En tall kan fungera bra som bonsai i ett litet format, men då behöver den ha sina barr nära stammen, vilket tyvärr hör till ovanligheterna. En och björk har ett dåligt rykte som yamadori och ska vara svåra att få att överleva. En trädnyckel i fickan kan vara användbar för att artbestämma träd i naturen. Träna på att artbestämma träd innan de slår ut sina blad.

Vad ska du ha med dig?

Det finns många sorters marker och alla redskap passar inte i all sorts terräng men detta kan vara bra att ta med. Tänk på att hålla låg vikt på packningen om du ska gå långt:

-          Ryggsäck, gärna med ram eller spännen för att surra ditt träd på.

-          Sekatör eller grensax

-          Fällbar såg

-          Kniv

-          Spade

-          Kofot/brytjärn

-          Vatten till ditt nygrävda träd

-          Plåster och förband

-          Plastsäckar och plastfolie ("gladpack") att slå in rötterna med

-          Tejp för att tejpa ihop plastsäcken

-          GPS/Karta

Plastsäck och tejp är ett bekvämt sätt att skydda rötterna under hemtransport.

När ska du gräva?

Det beror på ditt klimat och trädets art men på våren i samband med att knopparna börjar svälla fram till och med lövsprickningen brukar ge bra resultat, framförallt om det regnat så marken är blöt. Mitt i sommaren när det är torrt och varmt är ingen bra idé. Höst har jag bara liten egen erfarenhet av men rottillväxt sker under denna period och för mig har det gått bra att ta upp träd vid denna tid. Frostfri vinterförvaring i ett skjul, växthus eller liknande brukar rekommenderas i så fall. Senare under vintern är marken frusen, ingen idé att försöka gräva träd då, åk pulka i stället.

Inte riktigt dags ännu...

Hur får du upp trädet?

När du hittat ett intressant träd behöver du först avgöra om det är möjligt att få upp det med tillräckligt med rötter för att överleva. Detta beror på art och växtplats, erfarenhet hjälper. Jag letar t.ex. ofta på hällmark, då brukar jag börja med att lätt vicka på trädet. Ser jag att stammen rör sig och ännu hellre att rötterna får marken runt om att gunga så går jag vidare med att röja undan mossa och lavar runt om. Sitter trädet fast utan att röra sig sitter rötterna sannolikt nedborrade i klippskrevor och kommer vara omöjliga att få loss. Då går jag vidare och låter trädet stå kvar. Annars, efter att ha föst undan mossan försöker jag se hur långt rötterna sträcker sig. Är marken torr fuktar jag den med medhavt vatten. Jag följer de grövre rötterna utåt och ser efter så de sitter löst. Misstänker jag att jag kommer kunna få upp trädet med tillräckligt mycket av rot-”plattan” intakt skär och klipper jag ut den som en stor kaka runt trädet och för över det ovanpå en uppsprättad plastsäck, fyller på ovanpå med lite mossa och jord, vattnar ev. litet och viker plasten runt rötterna till ett paket som jag tejpar ihop. Är det i stället djupare jordlager behöver trädet grävas ut. Ta i så fall med en så stor rotklump som möjligt. Bry dig inte om att försöka anpassa rotmassan efter en bonsaikruka, du behöver mycket mer rötter än så och det är ändå flera år innan det är dags för den lilla krukan. Tjocka rötter som saknar finare sugrötter kan sågas av om du absolut måste. Resten av rötterna kommer du sedan successivt få trimma in under flera omplanteringar några år framöver. Skaka inte heller ur jorden, den håller rötterna på plats, oskadda och fuktiga till du kommer hem. Fyll igen hål och gropar efter dig. Lämna platsen lika fin som när du kom.

Steg 1: Ge trädet en knuff :-)

En försiktigare variant är att gräva ut runt trädet och trimma tillbaka rötterna men låta det stå kvar i naturen till nästa år. Då har förhoppningsvis nya rötter bildats närmare stammen och chansen för överlevnad kan vara rejält förbättrad.

Om din nya yamadori är ett lövträd så passa på att beskära toppen ordentligt. Det borde komma nya skott på det under nästa tillväxtfas och då vill du få dessa på stamdelen du planerar att använda i slutdesignen. Om det är ett barrträd som tall eller gran så beskär så lite som möjligt, bara så det får plats i bagageutrymmet, inte mer. En och lärk har jag mycket liten erfarenhet av.

Lyckad skörd med många nya skott 3 månader senare.

Hur tar du hand om ditt nygrävda träd?

Tyckte du det var jobbigt att gräva upp det så blir det ännu värre nu. Plantera ditt träd samma dag eller dagen efter i ett kärl lika stort som rotklumpen du fick med dig hem. Har du inget i rätt storlek fungerar det bra att bygga en trälåda att plantera i. Se till att kärlet har ordentligt med dräneringshål. Stressa inte trädet ytterligare med att skölja av rötterna från all jord, låt den vara kvar till nästa omplantering. Är det mycket jord och lera kring rötterna kan trädet ställas i vatten över natten så leran löses upp, men barrota fortfarande inte trädet.

P.g.a. stor lerklump och ett myrbo fick denna tall stå i vatten över natten.

Skär fina snittytor på de kapade rötterna så läker de bättre och rotåterväxten blir lättare. Använd ett luftigt substrat till planteringen. Det behöver kunna hålla fukt utan att slamma igen och ha en kornighet som släpper in mycket luft till rötterna. Jag brukar använda pimpsten men det finns andra alternativ som också fungerar. Använd inte "jord" - det kommer slamma igen och blir alldeles för vått.

Bind noga fast trädet stabilt i kärlet. Vickar det så skadas de nya ömtåliga rötterna.

Eftervård

Ditt träd har just varit med om en rätt otäck sak. Inget som träd i allmänhet är förberedda för eller genetiskt kodade för att hantera särskilt väl. Inte alla överlever en sådan behandling. Låt det få vila och ta det lugnt. Vattna sällan men alltid innan det torkar ut och ge det lite näring, det skadar inte. Det brukar rekommenderas att hålla trädet i halvskugga och skyddat för kraftig vind och vartefter du ser att det återhämtar sig och sätter nya skott låter du trädet successivt få mer och mer sol. Låt bli att linda och klippa i det hela första växtsäsongen. Är det ett barrträd så vänta ytterligare minst en säsong. Formgivning av träd är meningslöst om de inte mår bra och har god hälsa. Under de följande åren behöver du växla mellan omplanteringar och formgivning, utsätt inte trädet för båda under samma växtsäsong. Låt detta få ta tid, saknar du tålamod och vill ha en fin bonsai snabbt går det att köpa på webben för några tusenlappar. Om ditt träd ändå dör någon gång efter uppgrävningen så försök att analysera varför. Kan orsaken finnas vid en obduktion? Fick du med tillräckligt med rötter? Hur ser rötterna ut och hur mycket har de vuxit sedan de grävdes upp? Var det kanske för svagt redan före uppgrävning? Eller använde du för mycket geggamoja i jordblandningen?

Planterat och klart. Nu ska det få vila några år.

Författare: Ingvar Nybeson, 2015 (lätt uppdaterad 2020)